Jag läser med stort intresse och inte utan viss irritation tidningen Metros insändarsida. Mycket handlar om köttätning där köttvägrare försöker komma på alla möjliga argument varför köttätning är förkastligt. Ofta läser man att “det är en oomtvislig sanning att …”. Vad menas med sanning? Bara för att man googlat på scientologernas eller militanta hinduers hemsidor och/eller läst massa hokuspokus innebär inte det att det är någon sanning eller forskningsrön man tagit del av utan kanske någons vridna idéer.
Emellanåt, ganska ofta faktiskt, kommer ett tiondels erkännande: jag accepterar att du äter kött OM du sätter dig in vad det innebär. Jag tror ingen sätter sig in vad det innebär att röka, dricka alkohol, cykla utan hjälm och så vidare. Och varför ska jag sätta mig in i vad kötthantering innebär, läsa sida upp och sida ner på militanta vegansidor på nätet??
Nej! Rätten att äta vad jag vill äger jag – ingen annan! Att ständigt och jämt läsa synpunkter på vilka asätare, oandligt slödder och annat vi som äter kött är slipper jag gärna.
Jag förstår att var och en blir salig på sin tro men kom inte och knacka på min dörr för att frälsa mig – jag är inte religiöst lagd. Dessutom vill jag fortsätta att äta kött – livet blir lite torftigt utan.
