Med denna utsikt från 27e våningen på mormonernas administrativa byggnad i Salt Lake City ansatte jag en äldre kvinnlig missionär med mina intrikata frågor, vilka egentligen kom från min nyfikenhet och min strävan att förstå mer än att provocera och ställa mot väggen.
Hur kunde man skicka unga mormonmän till Afghanistan och Iran för att kriga när mormoner är pacifister?
Svaret jag fick och ett samtal om månggifte gav mig en helt annan syn på mormonerna, en hel del nya tankar om religion och samhälle och en helt annan uppfattning om mormonerna.
Svaret på min frågar påminde om berättelsen ur Matteusevangeliets 22 kapitel. Jesus ger som svar på en kuggfråga “ge kejsaren det kejsaren tillhör och gud det gud tillhör”. För mormonerna gäller guds ord,som det finns nedtecknat i bibeln resp Mormons bok. Men, som den missionären poängterade kraftfullt, OM religionens regler står i konflikt med federala eller delstatens lagar ska man givetvis följa dessa. Anser man det som sin plikt som amerikansk medborgare att försvara landets gränser har kyrkan inget att invända mot att man strider för det amerikanska folket.
Likaså var det då med månggiftet. Landets lagar förbjöd bigami och således var det naturligt att överge religionens traditioner och följa landets bud.
Med detta i bakhuvudet har jag inte svårt att betrakta incidenten i Trollhättan nyligen där en invandrare, med hänvisning till sin religions traditioner, vägrade ta en kvinna i handen. Kvinnan försökte förklara att i det arbete han erbjöds skulel sådana situationer uppkomma ofta och därmed försvåra hans arbete. Mannen blev kränkt när han upplystes av svenska traditioner och hur vi visar varandra respekt i landet och fick ett skadestånd medan kvinna fick en knäpp på nästan. Religiösa lagar hade plötsligt fått gå före svenska regler och traditioner.
Jag tänker på den sköna sommardag vi stod och blickade ut över Utah och pratade om väsentligheter.