Jag upphör aldrig … OMTAG! … jag har slutat förvåna mig över människor. För att generalisera lite:
Varför gnäller vänersborgare över att det aldrig finns något att göra och inte besöker de evenemang som faktiskt erbjuds?
Det blev ett himla liv när Strömmarn skulle jämnas med marken men ingen såg till att besöka stället när det var öppet. Roccad har dött nattklubbsdöden, säkert av samma orsak. Otaliga är de affärer som öppnats i centrum och som snart har stängts igen.
Om nu de styrande tycker att Vänersborgs företag och fabriker ska ligga i Trollhättan eller Norge verkar folk tycka att shopping i Vänersborg innebär att åka till Överby och Torp.
Jag sitter med i Dalaborgsparkens styrelse och har tillsammans med de andra styrelsemedlemmarna under två år tagit fram ganska ambitiösa – detta året MYCKET ambitiöst – program. Nu är det torsdagsdanser, ofta med orkester, igår var det en Rockabillykväll med två lokala band – andra året i rad, förresten. Vi kan tyvärr bara konstatera att intresset är svalt.
jag vet inte och har inga bra teorier varför man inte ställer upp för sin egen stad. Är man för fina för lokala butiker och nöjesarrangemang?
Något som får en att fundera över världens gång är att media visat svalt intresse. Jodå, de två lokaltidningarna har med stort intresse satt in annonser för arrangemangen i parken och säkert tacksamt tagit emot det honorar som är förknippat med annonsering men något reportage då? Inte nåt!!
Till ett annat arrangemang som jag stod för, eller två forum på nätet för att vara korrekt, bjöds press och lokalradio in. Jag blev uppringd av reporter på P4 Väst och utfrågad i radion. Man beklagade att man inte haft någon att skicka. Vänersborgaren beklagade att man inte bevakat arrangemanget men sade att man inte heller haft folk att skicka. TTELA svarade varken på inbjudan eller mitt tjuriga mejl jag skickade efteråt.
Nu är det dags för Aqua Blå och detta evenemang är definitivt i fokus både från radio och tidningarna – konstigt?!
