Den korta video in tidigare bloggen bekräftas av en utförlig text som handlar om (amerikanska) ungdomars beteende och hälsa.
Det här är beklämmande läsning och när man betänker de (larm)rapporter om barn och ungars psykiska välbefinnande i Sverige är det helt lätt att göra kopplingar till den här essän. Det är inte ökade krav, tuffare skola eller krävande föräldrar som ligger bakom unga människors depressioner och annan psykisk ohälsa – det är telefonerna och de “sociala” medierna. Ingen annan förändring kan ha gett de kraftigt ökade ohälsotalen.
Är det då någon som uppmärksammar det här, som försöker åtgärda innan en hel generation är förlorad åt Facebook och Instagram? För det första måste man ju identifiera problemet och faktiskt acceptera att man har det huvudsakliga skälet till en fördärvad generation. Många vill hitta enkla fix, som att förbjuda läxor i skolan eller sänka ribban för att få godkänt i skolan, men det hjälper inte ett skit, bara späder på problemet ännu mer.
Undersökningar visar att ju mer uppkopplade unga är, desto olyckligare är de. De som är ute på nätet mer sällan och ägnar sig åt (riktiga) aktiviteter är lyckligare.
Annat som observeras är att ungdomar är barn längre, dvs deras beteende som oansvariga och beroende av vuxna varar längre uppåt i åldrarna. De positiva effekter som senare sexdebut, mindre bruk av tobak och alkohol, färre tonårsgraviditer har också en lång rad negativa effekter som kommer att märkas av när den här generation ska börja ta eget ansvar och försörja sig själva.
Just nu pågår diskussioner i Tallinn hur stora amerikanska internetbolag ska kunna nödgas betala skatt där de faktiskt har sin verksamhet men ingen har ifrågasatt vad i hela fridens namn Facebook, Twitter och Instagram faktiskt gör med det uppväxande (??) släktet.
