Så sjunger Garik Sukachev med sitt oberörbara band – Neprikasaemiye. Nu vet jag inte om man, som i mitt fall, får titta på en DVD med Gariks jubileumskoncert. Garik och hans bandmedlemmar är ju ryssar och det vet vi ju genom TV-nyheterna och tidningar att det var Ryssland som anföll det demokratiska Ukraina nu senast …
WATCH TV
Jag tittar också på TV men inte mycket och när jag slår på TVn vill jag se dokumentärer.
Sålunda har jag sett de flesta avsnitt av Andra Världskriget I Färg, där man beskriver olika förlopp i kriget och visar filmer som färglagts – snyggt gjort och mycket information, om än lite summarisk ibland. Bra speakertext blandas med starka krigsbilder.
Igår såg jag andra delen om vårt universums födelse och död. Just den här sortens program där man lutar sig tungt mot fakta känns befriande när vår värld fylls av massa tyckande och konstiga konspirationsteorier, där det dök upp en källa varifrån lögner och kvalificerat BS sprids: vaccin.me. Jag får rysningar när jag tittar lite på hur svartrockarna på det här vetenskapshatande forumet sprider sin dynga. Man förkastar noga uttestade metoder att förebygga infektionssjukdomar men kan i nästa minut rekommendera verkningslösa kurer med “ormolja”, läs kollodialt silver.
När jag tar del av budskapet på sajten tänker jag osökt på en dokumentär om muslimska kvinnor i IS omgivning som propagerar för den här sektens vansinnesbudskap. En engelska hade så när lyckats nästla sig in i en kvinnogrupp som spred hätska budskap, hyllade mord som begicks mot otrogna, krävde slut på den västerländska demokratin och införande av Sharialagar.
Hur har vi det med liknande extremistiska rörelser i Sverige? Jag har undrat förut men hur står det till med övervakning och lagförande av de som varit med i Daesh i Syrien och Irak och mördat och skändat? Har inte #Metoo-rörelsen hittat män i den muslimska mördarsekten som ägnat sig åt annat än att nypa flickor i rumpan för 25 år sedan?
Jag försöker också följa Simon Reeves resor runtom i världen. Han är lite naiv ibland, kan tyckas, men hans naivitet föder bra frågor och hans förvåning eller, till och med, upprördhet när han får reda på hur landet ligger känns äkta och ger hans resereportage lite tyngd.
Just nu har han börjat en resa genom Grekland och har konfronterats med människor som tagit sig från krigsskådeplatser i Mellanöstern över till Grekland. Det konstateras att många dock inte flyr undan krig utan är ekonomiska migranter. Den senare kategorin irriterar grekerna som fått bära ett stort ansvar för de otroliga mängder som anlänt. Finns det inte terrorister bland dem, frågar grekiska medborgare.
I Sverige, på tal om invandrare och pågående mässlingutbrott, noterar man att det är stollar som dem som prenumererar på nyheter från antivaccin-sajten ovan och invandrare, framför allt från Somalia som inte vaccinerar sig och sina barn.
Men Simon Reeves visar också på hur klyftorna ökat i Grekland. Det är fotfolket som fått ta all stryk när Tyskland och EU satt press på grekerna, medan de rika smiter undan och låter de fattigaste ta allt ansvar.
Vi är ju nästan där själva – vi som bor i hyresrätter subventionerar ju andra boendeformar där man äger sin bostad. Och värre blir det. Och inte ens (V) verkar bry sig. Så, får jag inte skriva, men jag har ännu inte läst en text där man krävt rättvisa och jämlikhet mellan boendeformerna. Det har tjatats om bostadssegregation och integration och man missar att många människor vill bo med dem som har samma etniska bakgrund som en själv. Att inte bry sig om det utan älta vidare om denna integration är att inte bry sig om människor.
Gårdagkvällen avslutades med Dokument Utifrån, som handlade om dopingen. Två saker där fick mig att hoppa till – tänk om effekterna av doping sitter i längre än den period de dopade varit avstängda. Tänk om effekten är livslång – då är det ju bara livslång avstängning som gäller.
Vissa sporter är undantagna – fotboll och tennis till exempel. Men det är väl för mycket pengar i de sporterna och förbunden vill inte tappa sponsorer om alltför mycket skit skulle komma ut.
Jodå, Ryssland är världsledande på doping.
Sist, och helt i onödan, försökte Michael Moore anfalla länder i världen och stjäla ländernas framgångsidéer. Jag har sett denna dokumentär förut och den är riktigt rolig och lärorik. Det känns som om han den kokta fisken som leder vårt land (statsministern vad fan nu han hette, men han ser ut som en fisk i alla fall) borde åkt med och tagit med sig massa idéer hem till Sverige. Men det är väl för stora nationella vinster att göra rätt från början.
Länkar till programmen:
Början och slutet för universum
