Jag valde på måndagskvällen att bevista ett föredrag av Anders Sundell vid QOG-institutionen vid Göteborgs Universitet. Anders forskar om korruption och berättade under just den rubrik jag satte till dagens blogg om korruptionen i världen, i historien och i Sverige.
Jag ska kort ge ett referat av vad han hade att säga men först måste jag dels
beklaga att många frågor lämnades obesvarade, men samtidigt var det intressant att frågor inte fick något svar eftersom det uppenbarligen inte finns några enkla förklaring till korruptionen eller heller några enkla fix – det återstår mycket mer att forska om.
I QOG-gruppen forskar till och från ca 20 personer, vilket ska jämföras med det tusental forskare som letar efter Higgs partikel vid CERN. De skulle behövs lika många som forskade om korruption, menade Anders.
Så vad är då korruption?
Definitionen på engelska är:
Misuse of public office for private gain.
På svenska blir det Missbruk av allmänna medel för privat vinning.
Men man kan ju också se att man söker vinning för en grupps räkning, eller en offentlig institutions räkning. Det kan ju också vara privata medel som tas i anspråk; ett företag mutar ett annat företag för att få affärsmässiga
fördelar.
Vi ser ju det klockrena exemplet med att man tar emot mutor för att tillhandahålla tjänster/förmåner utanför systemets ramar.
Det kan också röra sig om politisk manipulation om nepotism (svågerpolitik).
Vad det inte är – OPARTISKHET.
Hur är det då med utbredningen? Tja, globalt och historiskt är korruption normen. Några få länder sticker ut som Nya Zeeland, Sverige, Kanada, Finland, Norge …som inte anses anlupna av korruption. Annars är i princip hela Sydamerika, Afrika, Asien och Östeuropa helt eller till stor del infekterade.
Men även i Europa finns skillnader mellan regioner. Inte helt oväntat hittar man korruption i södra Italien medan norra Italien är skapligt befriad.
Korruption är svårt att mäta. Det går inte att fråga tjänstemän i offentliga organisationer och politiker i vilken mån de är korrupta utan man fråga medborgarna hur de upplever att deras land eller region är korrumperat. man kan också ställa frågan om människor har betalat mutor.
Att objektivt mäta är som sagt svårt men man kan göra det indirekt genom att t ex titta hur mycket pengar man satsat på en viss verksamhet (vägar, järnvägar) och hur många mil väg eller järnväg man fick. Ju färre mil – desto större korruption.
Självklart finns det olika typer av korruption.
När det gäller storskalig kan vi titta på bygget av motorväg A3 i södra Italien. (LÄNK).
I Indien tar man betalt för sjukvårdstjänster som ska vara gratis. T ex händer att att mödrar som just fött barn får se sina nyfödda tas ut ur förlossningsrummet men erbjudas att få hålla dem om de betalar för det.
Någonstans mitt emellan hamnar ett byte av metallskenor i trapphus. En oberoende värdering av arbetet hamnade på 2 miljoner; Allbäcks byggfirma fakturerade 8 miljoner.
När det handlar om korruption inom politiken kan de se ut på olika sätt.
Klientelism innebär att man köper röster genom att lova en viss region, klan eller grupp speciella förmåner.
Patronage betyder att man ger jobb inom offentlig förvaltning till dem som stöttan en. Detta ser man väldigt ofta i amerikansk politik; kampanjledare får ofta höga poster inom samhällsförvaltningen även om de hamnar på poster där de gör minimal skada.
En mycket udda typ av korruption är Gerrymandering.
I läder och stater med enmansvalkretsar finns en benägenhet att rita om
valkretsar för att garantera att man får majoritet i så många av dessa som
möjligt. Ett av de värsta exemplen är Illinois Congressional District 4 i
Chicago. (LÄNK)
Vilka är korruptionens konsekvenser?
Historiskt har korruption setts som ett litet problem.Man kan ha sett det som lite smörjmedel för ett gnisslande maskineri. Det forskarna har sett är ett omvänt förhållande mellan ett lands BNP och korruption. Ju bättre levnadsstandard desto mindre korruption. En liknande koppling med barnadödlighet kan man också upptäcka – mycket korruption – hög barnadödlighet.
Ett land där allmänna medel förskingras blir ett fattigare land och samhällsservicen försämras.
Det finns en rad funderingar över orsaken till korruption men lika litet som det är enkelt att skriva ut en medicin mot densamma är det lätt att beskriva orsaken.
I korrupta samhällen är oftast också rättsväsendet korrupt. Även i stater med mycket poliser. åklagare och domstolar ser man korruption. De organ som ska övervaka är inte kapabla till det eftersom de själva är korrumperade.
Kan det bero på dålig moral i ett land? Undersökningar visar att människor generellt och överallt anser det vara helt förkastligt att ta eller ge mutor.
Saknas politisk glöd? Har man valt “dåliga” ledare som föregår med dåligt exempel? Det har visat sig historiskt att man inte kan avgöra vem som på längre sikt ska vara en god ledare och förebild för sitt land. Idi Amin sågs som en stor och rättfärdig man när han tog över makten i Uganda när landet avkolonialiserades.
Anders Sundell har en annan teori. Han ser det lite som en nödvändighet.
I en tänkt triangel där medborgare betalar skatt till staten, där staten betalar lön till tjänstemännen och där tjänstemännen levererar tjänster till medborgarna kan det uppstå korruption om tjänstemännen har så låga löner att de tvingas sälja sina tjänster för att klara sig. Kopplingen till hur villiga medborgarna är att betala skatter blir ju då uppenbar.
Man har beräknat att den ekonomiska krisen i Grekland snart skulle lösas om medborgarna betalat in sina skatter.
BOTEMEDEL
När man tittat på löner till högre tjänstemän finns inga kopplingar mellan höga löner och lite korruption. Likaså ser man inga samband mellan särskilda anställningslagar och korruption; man ser ett helt spann från låg
anställningstrygghet till hög i både korrupta och icke korrupta länder.
Däremot kan man se ett samband mellan rekryteringsform. I länder där man anställer rätt man på rätt plats. Det skiljer lite mellan anställningsformerna. I vissa länder, som USA och Indien, har man formulär som arbetssökande får fylla i, i andra länder går man utanför ramarna och är mer informell i sitt förfarande, som i Sverige och Nya Zeeland.
Men som med så många andra frågetecken vet man inte om det är hönan eller ägget
…
Det finns några framgångsexempel som dock ger oss oklara eller oönskade lärdomar. Singapore och Sydkorea har under 50 år, båda gått från att vara korrumperade stater till att nu vara “rena”. Men där Sydkorea gick från att vara en diktatur till demokrati är Singapore näst intill en polisstat. Vilka mekanismer som legat bakom “avkorrumperingen” har man inte
kunnat analysera fram.
Finns kopplingen till demokrati?
Man kan ju undra när man ser korrumperade politiker återväljas gång efter annan.
Samtidigt kan det brista i information, länder kan lida mycket av klientilism
(se ovan). Eller det finns inga alternativ; man vet vad man har.
Dock är det så att de mest demokratiska länderna har minst korruption, medan länder som ligger i övergången från diktatur till demokrati (Ryssland, Ukraina t ex).
Likaså förefaller det finnas klara samband mellan kön och korruption. Med fler kvinnor på höga positioner och på politiska poster, desto mindre korruption.
Hur är det med Sverige?
Sverige var under 16-1700-talen oerhört korrumperat, under de senaste 100 åren gick man till att bli ett av de minst korrumperade länderna i världen (topp 3-5).
Det går att se att under 1800-talet och början av 1900-talet minskade till exempel nepotismen successivt.
Den svenske statsministern Luis de Geer (1876-1880) hade köpt sin plats i riksdagen av en bränneriägare.
Den som har en bra förklaring för gärna meddela korruptionsforskarna i
Göteborg.
Får jag komma med en teori, tror jag att det är flera faktorer som samverkar. Det går inte att ha en tungrodd byråkrati med korruption om landet samtidigt snabbt ska industrialiseras/moderniseras. Vi ser också hur svenskarna vaknar till, utbildas, avgiftas med hjälp av fackliga och frikyrkliga rörelser. Sverige genomgår en demokratisk process.
Med tanke på de muthärvor man nystat upp i Göteborg kan man tro att vi återigen är korrupta men BRÅ har en annan syn (vad gäller anmäld korruption):
Ingen ökning
Den är jordnära (lokal)
Företrädesvis byggbranschen
Oftast vid upphandlingar
Belöning oftast resor
Medelålders män inblandade
Ska ej överdrivas
Anders rekommenderar en blogg eftersom det är valår:
