När jag handlade på Lidl idag mötte jag en person jag träffat tidigare i två olika sammanhang. Vi pratade om ditten och datten och jag kom att nämna motionen om halkskydd. Det blev inga kommunala halkskydd och heller ingen debatt, vilket väl i sig var skönt. Det kunde blivit en svekdebatt.
Det mannen, jag träffade, sade var att tanken var nog god men hur kommer det att fungera när halkan ta slut. När man tryggt och säkert tag sig till affären och plötsligt har ett blankt marmorgolv att ta sig över. DÅ blir det halt.
Personligen hade jag nog bytt mitt halkskydd mot en cykelhjälm. Jag är en bra cyklist om än lite regelstyrd: man håller till höger och på cykelbanan (fotgängare håller sig på gångbanan). Bilar följer stopp- och väjnings- och högerplikt. PUNKT!
Jag tror benämningen var ankarbarn. Hörde första gången under förra mandatperioden när en SD-ledamot tog upp en diskussion i fullmäktige. Ankarbarn var, enligt definitione, ensamkommande som skulle komma till landet, etablera sig och få uppehållstillstånd och sedan ta hit resten av sin familj.
Nu nämndes, från SDs bänk, att det bland de 2-300 ensamkommande fanns fem unga som fått hit sina familjer. Dock blev det ingen vidare diskussion då frågan inte gällde detta, och frågan släpptes, gudskelööf, utan vidare diskussion. Men frågan kvarstår ändå. OM detta inlägg om ankarbarn, skulle stämma, hur skulle vi då förhålla oss till det?
Det där var en retorisk fråga.
Kvällens (onsdagkvällens, menar jag) suveränaste ord kom från Tove af Geijerstam. Hon sade:
Konfliktsyn leder till harmoni – Harmonisyn leder till konflikt.
Det betyder att om man är öppen för att det finns konflikter, kan man lösa dem, och detta ger på sikt harmoni. Låter väldigt självklart, men i många sammanhang är det inte så enkelt. För nästa led betyder att om man strävar efter harmoni, tar man inte hänsyn till, eller vill inte se att det finns konflikter och olösta konflikter leder till mer konflikter och till slut till harmoni.
Vi har många ord som beskriver den senare processen: stoppa huvudet i sanden, sopa under mattan, lägga locket på, blunda för ….
Jag upplevde ofta att i skolans värld skulle det vara så prefekt och bra att man slätade över konflikterna och skapade kriser och olösliga konflikter.
Att bejaka att det finns konflikter är steg 1. Att se sin egen roll är ett absolut måste. Eller som en god vän sade – problemet det är jag.
Imorgon är det midsommarafton, och vädret har tydligt också förstått det. Jag ska väl inte hoppa groda kring midsommarstången, eller majstången som man också kan säga. Maj har inte med månaden att göra utan att blomster- och lövklä stången – att maja.
Jag har en del påbörjade projekt som jag skall ägna mig åt, de flesta handlar om ljud, att skapa ljud eller spela upp desamma.
På tal om musik, jag hittade den märkliga och vackra video med musik av David Sylvian och Robert Fripp, båda enormt duktiga musiker.
