UTRIKES:
Innan TVn stängdes av häromkvällen kom jag att avnjuta några minuters hestig och högljudd diskution om läget i Egypten. Tydligen var några helt besatta av tanken att det vi såg nu var en demokratisk process vilken skulle utmynna i ett fritt och demokratiskt Egypten. Någon hade tom sett demonstranter med banderoller med Che Guevaras nylle på – en socialistisk (ryyyys!) och demokratisk revolution, hur nu socialism och demokrati kan inrymmas i ett begrepp.
Andra menade å andra sidan till viss försiktighet, om jag förstod det hela rätt, ety en sådan här revolt kunne landa i en islamisk diktatur, som den vi såg i Iran en gång i tiden. Återigen hävdade revolutionsivrarna att rädslan för islam inte skulle hindra oss från att se att det trots allt rörde sig om en demokratisk revolution.
Jaja, ingen har så mycket åsikter om något, som den som ingenting vet.

INRIKES:
Senaste KF-sessionen fyller mig med konstiga tankar och känslor. Två ärenden, cykelvägar mot Trollhättan och självstyrande kommunal skola, skulle enligt betongmaffian förpassas till den eviga glömskan. Båda ärendena var mycket illa utredda. I cykelvägsärendet som handlade om att i samråd med Trollhättan utreda cykelväg mellan V Tunhem och Trollhättan, hade kontakter aldrig tagits och vad gällde utredningen om kommunala “friskolor” hade en rad slutsatser dragits utan att dessa fanns bestyrkta. Fast det är så lätt att säga – Det hrä är ju Vänersborg, man kan inte förvänta sig annat.
Hur gick det då, då? Det var först när förslagen om återremiss av ärendena kom att stödjas av en centerkvinna som vänsterkoalitionen vann. Märkligt!

Min stora fråga är, var i detta finns socilademokraterna?