Lutande skolan ligger väl inte i Pisa egentligen utan längre norrut. Skolan lutar väl inte heller utan har kollapsat precis som det italienska kryssningsskeppet Costa Concordia och ligger med svår slagsida och riskerar att hamnar glida ännu djupare ner i dyn.
I en andra PISA-undersökning ges svenska skolan återigen ett IG, denna gång i problemlösning. Svenska skolungdomar är dåliga på att lösa problem, alltså.
Jag ser på TV hur man försöker negligera resultatet genom att visa ungdomar som tycker att testet (ett av testen?) är obegripligt. Samma metod användes när fösta undersökningen prsenterades i höstas – frågorna och testets uppgifter var inte relevanta och i enlighet med svensk standard. smiley
Förnekelse är en naturlig reaktion i händelse av kris. Men någon gång kommer krisen att gå in nya stadier och avslutas med “nyorientering”, fast inte när det gäller skolans problem.
Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle skrev en gång i sin ledare att politiker hade så svårt att skilja sig från sina politiska ställningstagande trots att det fanns fakta som visade på motsatsen. Jag tänkte på detta när jag hörde två skolpolitiker från Göteborg, Anna Johansson (S) och Helene Odenljung (Fp) i Västnytt häromkvällen. Båda tyckte att det fria skolvalet var bra (Anna Johannson lade in ett litet ‘men’). men Odenljung såg inte att skolvalet var problemet, utan nedgången i skolan hade pågått i 20 års tid. Alltså lika länge som det fria skolvalet existerat …
Jag återkommer strax till skolvalet och friskolereformen, båda signerade en högerregering (Karl Bildt).
men först måste jag göra en notering om att jag faktiskt titta på TV4, vilken normalt är en riktig skitkanal. Görs det några vettiga program i den kanalen egentligen??smiley
Hursomhelst, programmet jag tittade på heter Kalla Fakta och man hade tittat på hur matematikkunskaperna hade minskat i bland svenska barn. Den idé man hade stavas skriftlig huvudräkning. Alltmedan länder som ligger i topp i internationella undersökningar som Finland och HongKong håller fast vi gamla beprövade metoder, gamla beprövade betygssystem sker allt i Sverige med ljusets hastighet; ett nytt betygssystem för varje generation och så införandet av en matematisk beräkningsmodell som inte testats vetenskapligt – skriftliga huvudräkningen.
Jag förvånas när jag hör att denna metod har antagits av svenska skolan efter agerande av EN person – Birgitta Rockström, men jag förstår när jag läser t ex Tanja Bergkvists blogg att mycket sker efter få männsikors eller små gruppers direkta initiativ och att det som införs oftast om inte alltid är helt oprövat och alltsomoftast står i strid med gängse fakta och kunskaper.

Så hur var det det nu med PISA-resultaten då och den svenska skolan? Vilka mekanismer ligger bakom resultaten och droppet?
Det har varit populärt att skylla på lärarvikarierna – outbildade lärare, som lärarfacket skrev i ett debattinlägg i TTELA en gång i tiden. Jag har ett minne av att vårt eget partis skolpolitiska talesperson (Rosanna Dinamarca) hängde med på hetsjakten på dessa outbildade lärarvikarier. Hon är förlåten men jag har inte glömt. smiley
Stora klasser har angets som ett problem, alltså lärartäthet, liksom mängden vuxna i skolan, kommunaliseringen osv osv. Jag råkade ta upp den skriftliga huvudräkningen… smiley
Allt sådant här spelar roll men det finns, vilket jag redan nämnt TVÅ stora skäl till eländet och dessa två skäl är vetenskapligt testade, man har som Bo Malmberg sade på Vänsterdagarna i Malmö i höstas, hittat the smoking gun.
Bo Malmberg är professor vid Stockholms Universitet och har gått vetenskapligt tillväga, inte bara stuckit upp ett lätt fuktat finger i luften och känt efter vart (val)vinden blåser.

Det har väl inte kunnat vara så svårt att räkna ut vad som gått fel. Under slutet av 70-talet gick jag en kurs i Analytic Trouble Shooting, en speciell metod framtagen för att finna orsaken till något gått fel, alltifrån trilskande datorer, exploderande rymdraketer till rena personalärenden. Metoden gick ut på att titta på felyttringen, situationen före och situationen efter, vad som ändrats mellan före och efter och vilka rimliga orsaker som dels förklarade felet och samtidigt var kopplade till förändringen.

Friskolereformen är daterad 1992 och signerad Karl Bildt, som numera är utrikespolitisk kommentator. Högern styrde Sverige mellan 1991-1994!!

Nu till Bo Malmberg och Den Svenska Skolans Nya Geografi.

År 1990 börjar tillväxten halka efter och man utser raskt den offetliga sektorn till syndabock.
Samtidigt tittar man på skolan och börjar tro att ökad konkurrans inom skolans värld ska leda till bättre skolresultat. Dock noterar man det motsatta; mer konkurrens ger sämre resultat:
Små skillnader mellan skolor -> bättre resultat.
Stora skillnader mellan skolor -> sämre resultat.

Kan boendesegregation vara boven i dramat? Undersökningar visar att segregationen INTE har ökat och är alltså ingen förklaring.
Bo Malmber har tittat på, och gjort undersökningar av andra faktorer som pendelavstånd till skolan. Vad han finner är att priviligierade är mer benägna att pendla än underpriviligierade. Underpriviligierade (låginkomsttager, lågutbildade) är mer benägna att tro att skolan mitt i byn duger gott. Istället för ökad integration, vilket varit ett argument för reformen får den motsatt effekt.

Lite intressant är att se att välutbildade invandrare gör samma val som storstadseliten medan faktiskt småstadseliten gör samma val som de underpriviligierade – man vill egagera sig i “byskolan”.
Intervjuundersökningar med barn och föräldrar stödjer forskningsresultaten.

Vilka mekanismer ligger då bakom droppet? Varför blir barn sämre i den svenska skolan?
Den modell Bo Malmberg presnterar är att homogeniteten är orsaken. I en heterogenklass kommer de starka eleverna att dra med sig de svagare vilka har några att se upp till och inspireras av.

Jag har grävt fram lite “pressklipp” i frågan:

Studie: Det fria skolvalet ger ökad segregation (SR)
Det fria skolvalet skadar Sverige (AB)
Fria skolvalet en motor i segrationen (Bo Malmberg i Lärarnas Nyheter)
Skolvalet orsak till växande skillnader (Skolvärlden)
The changing geography of the Swedish school system (Stockholms Universitet)