Dåliga platser eller, på svengelska, Badplatser.
Vi börjar i Vetlanda, en stad som i veckan som gick var en dålig plats för sju personer som drabbades av någon som antingen fått säkerhetssprinten utdragen eller skulle göra en religiös välgärning (ha ihjäl en flock otrogna hundar). En del pekar på det första.
Händelsen är otäck på många sätt eftersom vi alla vet att det var en engångshändelse men den skapar ett mentalt ärr i oss. De sju personer som skadades kommer att bära på mer än psykiska ärr. Ett illa knivhugg i en mjälte, lever, njure eller in i tarmarna kan orsaka livslångt lidande.
Jimmy Åkesson (SD) antydde, med rätta, att man kommer att lyfta frågor om kriminal- och invandringspolitik igen.
Märta Stenevi, bostadsminister (sådana har vi inte haft på årtionden) och jämställdhetsminister (passande för en miljömupp) tycker inte om att frågan politiseras. Jaja, jag säger inte mer …
Ingenstans är en annan dålig plats. Ingenstans kan vara typ ett sådant här ställe:
En kartong eller lite plywoodbitar och tillhörigheter samlade i några svarta soppåsar utgör “hem” för många.
Problemet är ju bara att det här hemmet har ingen adress. För att ha en “officiell” plats i samhället, en mantalsskrivningsadress är det många som som erbjuds en sådan av vänner och bekanta.
“Men ange min adress, så vet du att post till dig kommer fram”.
Och så slår fällan igen. Regeringen har I PRINCIP kriminaliserat hemlöshet. Det känns som lösdriverilagen från 1885 är på plats igen, nu djävlar ska folk som inte har vett att skaffa sig en bostad straffas!!!!
Tanken bakom lagen är att sätta fast fuskare. Dels de som skor sig på folk genom att sälja adresser, dels enskilda som med fiffel med mantalsskrivningsadresser skaffar sig massa bidrag de inte har rätt till egentligen.
Grejen är att man jagar hemlösa. I senaste Hem&Hyra, Hyresgästernas tidning försvarar finansminister Magdalena Andersson lagen och menar att om man bryter mot en lag ska man fan ha skit för det (mina ord).
Det är sådant här som kallas “oväntade och oönskade effekter”.
Capitolium i USA var en skön plats för två månader sedan, då landets “president” Donald Trump (som kommer att peta upp James Buchanan och Andrew Johnson från sina bottenplaceringar) manade sina stormtrupper att attackera nationens demokratiska centrum.
Nu, får vi hoppas, är denne otrevlige typ borta från amerikansk politik och stackars Joe Biden har ett helvetes jobb att försöka sig på skadehantering för Trump-mannen har verkligen lyckats splittra landet.
Så en riktig badplats.
Jag gav mig ut med en bälgkamera för att fotografera åtta badplatser, som alla väntade på sol, värme och badgäster och efter att ha besökt de största och mest kända vid Vänern skulle jag besöka, tänkte jag, en badplats som kommunen glömt – Stora Hästefjorden.
Den badplatsen var inte lätt att hitta till för vägen ner till badet var “privatiserat” och markerat på ett sätt som gjorde det svårt att förstå att detta var en väg som allmänheten hade en gammal rätt av hävd att gå.
Vad som också störde var att det gick hästar i en skogsdunge ett halvt stenkast från sjön – mysigt.
En bad badplats alltså.
