Den här gången är det svårare än tidigare att rösta, eller egentligen inte. Jag tänker lite på vilka jag inte vill se i en regering:
Sverigedemokraterna. Jimmy Å är vältalig och kläcker ur sig ganska vettiga saker men jag funderar mycket över “lösningarna” på problemen, speciellt som man skulle löst problemen innan de blev problem.
Kristdemokraterna. Ett parti som är grundat på religiös fundamentalism hör inte hemma i svensk politik; inte i nån politik över huvud taget. Vi borde skriva in i vår grundlag att STAT och RELIGION är åtskild och att religion ALDRIG får vara en del av någon sorts politik. Ebba Bush ger mig dessutom kalla kårar.
Miljöpartiet. OM Bush ger mig kalla kårar ger Märta Stenevi mig ångestattacker. Aldrig har jag hört denna människa säga något annat än ovettiga saker oavsett om det handlar om invandring eller miljö.
Miljöpartiet är bakåtsträvande, och konservativt såtillvida att man med olika “miljöincitament” ekonomiskt stöttar dem som redan har mer än nog med stora rabatter på elbilar och elcyklar. Partiet är ett typiskt Stockholmsparti, som inte har en aning om vad som händer i resten av Sverige.
Att se MP sitta i en regering vore en sann mardröm.
Vänsterpartiet. Svikarna! Vänsterpartiet röstade mot att Ukraina skulle få vapen för att kämpa mot angriparna. Även om man inte tagit klart ställning för Ryssland har jag aldrig hört något om att man aktivt stöder det ukrainska folket. Det kan bero på att Putin, den ryske despoten, ändå är lite socialist, och även om partiet inte är lika extremt påverkat av detta som SKP, så ändå anar jag att sympatierna är ganska tudelade. Man motsätter sig ett medlemskap i NATO, vilket kan vara förståeligt men uppenbart är skälet för motståndet fullständigt obegripligt. Trots vår långa neutralitet har våra eftergifter till diktaturer (Nazityskland och kommunistiska Sovjetunionen) fyllt på vår skam och skuld.
Förra sommaren försökte Dadgostar flörta med landets hyresgäster genom att störta sittande regeringen pga ett förslag att den knappa procent av nybyggda lägenheter skulle få marknadshyror. Att det nämndes att det var en knapp % och att lägenheter byggda med statsbidrag var undantagna nämndes aldrig – också en sorts lögn. Vänstern har aldrig varit ett parti som kämpar för hyresgästerna men jag anar att alltför många bor i kulturhus eller bostadsrätter …
Moderaterna + Liberalerna. Nej, bara nej.

Egentligen skulle jag gärna se Magdalena Andersson få regera landet men det lär hon knappt få göra ensam. Tyvärr blir hennes parhästar Nooshi och Märta, och mer av mina skattepengar skulle gå för att förse de rikaste med fler el-leksaker och vi skulle ha Babben Larsson som “kulturminister”. Det vore som ett Helvete där tyskarna står för underhållningen och grekerna för administrationen (och irländarna för nykterheten …). Magdalena och Annie Lööf kanske?! Annie lämnar ingen oberörd; tydligen älskar man henne eller hatar man henne.

Tufft val det där.

MEN det parti som förbjuder friskolor och annan verksamhet där skattepengar hamnar i privata fickor har min uppmärksamhet. Lägger man därtill att vilja slå en rejäl kil mellan religion och samhället är jag definitivt med.
Vill man stötta hyresgästerna genom att ge dem samma förmåner, bidrag och skatterabatter som husägare och bostadsrättsinnehavare vet jag vilken jag ska rösta på.
Sedan ska vi fan inte stötta diktaturer, definitivt inte den ryska. Vi ska sluta utfärda några som helst visum till ryssar som vill komma hit och pusta ut från sanktionerna; de har det ju så djävla bra i sitt hemland låter rysk TV oss veta.

Slutligen, hur ska jag rösta i regionvalet? Fan vet. Och hur ska jag rösta i kommunalvalet?! Den ende vettige som stått på någon valsedel lämnade partiet i affekt för några år sedan och har inte varit saknad sedan dess. Det utesluter definitivt ett parti.
Sossarna har visserligen gjort en unik insats för de ukrainska flyktingarna genom att erbjuda barnen skolgång, men barnen hade ju den rätten enligt lag. Sorry Benny – (S) går fetbort.
Det blir nog en blankröst ändå.