Politruk

Så sjunger Garik Sukachev med sitt oberörbara band – Neprikasaemiye. Nu vet jag inte om man, som i mitt fall, får titta på en DVD med Gariks jubileumskoncert. Garik och hans bandmedlemmar är ju ryssar och det vet vi ju genom TV-nyheterna och tidningar att det var Ryssland som anföll det demokratiska Ukraina nu senast …

WATCH TV

Jag tittar också på TV men inte mycket och när jag slår på TVn vill jag se dokumentärer.
Sålunda har jag sett de flesta avsnitt av Andra Världskriget I Färg, där man beskriver olika förlopp i kriget och visar filmer som färglagts – snyggt gjort och mycket information, om än lite summarisk ibland. Bra speakertext blandas med starka krigsbilder.

Igår såg jag andra delen om vårt universums födelse och död. Just den här sortens program där man lutar sig tungt mot fakta känns befriande när vår värld fylls av massa tyckande och konstiga konspirationsteorier, där det dök upp en källa varifrån lögner och kvalificerat BS sprids: vaccin.me. Jag får rysningar när jag tittar lite på hur svartrockarna på det här vetenskapshatande forumet sprider sin dynga. Man förkastar noga uttestade metoder att förebygga infektionssjukdomar men kan i nästa minut rekommendera verkningslösa kurer med “ormolja”, läs kollodialt silver.
När jag tar del av budskapet på sajten tänker jag osökt på en dokumentär om muslimska kvinnor i IS omgivning som propagerar för den här sektens vansinnesbudskap. En engelska hade så när lyckats nästla sig in i en kvinnogrupp som spred hätska budskap, hyllade mord som begicks mot otrogna, krävde slut på den västerländska demokratin och införande av Sharialagar.
Hur har vi det med liknande extremistiska rörelser i Sverige? Jag har undrat förut men hur står det till med övervakning och lagförande av de som varit med i Daesh i Syrien och Irak och mördat och skändat? Har inte #Metoo-rörelsen hittat män i den muslimska mördarsekten som ägnat sig åt annat än att nypa flickor i rumpan för 25 år sedan?

Jag försöker också följa Simon Reeves resor runtom i världen. Han är lite naiv ibland, kan tyckas, men hans naivitet föder bra frågor och hans förvåning eller, till och med, upprördhet när han får reda på hur landet ligger känns äkta och ger hans resereportage lite tyngd.
Just nu har han börjat en resa genom Grekland och har konfronterats med människor som tagit sig från krigsskådeplatser i Mellanöstern över till Grekland. Det konstateras att många dock inte flyr undan krig utan är ekonomiska migranter. Den senare kategorin irriterar grekerna som fått bära ett stort ansvar för de otroliga mängder som anlänt. Finns det inte terrorister bland dem, frågar grekiska medborgare.
I Sverige, på tal om invandrare och pågående mässlingutbrott, noterar man att det är stollar som dem som prenumererar på nyheter från antivaccin-sajten ovan och invandrare, framför allt från Somalia som inte vaccinerar sig och sina barn.
Men Simon Reeves visar också på hur klyftorna ökat i Grekland. Det är fotfolket som fått ta all stryk när Tyskland och EU satt press på grekerna, medan de rika smiter undan och låter de fattigaste ta allt ansvar.
Vi är ju nästan där själva – vi som bor i hyresrätter subventionerar ju andra boendeformar där man äger sin bostad. Och värre blir det. Och inte ens (V) verkar bry sig. Så, får jag inte skriva, men jag har ännu inte läst en text där man krävt rättvisa och jämlikhet mellan boendeformerna. Det har tjatats om bostadssegregation och integration och man missar att många människor vill bo med dem som har samma etniska bakgrund som en själv. Att inte bry sig om det utan älta vidare om denna integration är att inte bry sig om människor.

Gårdagkvällen avslutades med Dokument Utifrån, som handlade om dopingen. Två saker där fick mig att hoppa till – tänk om effekterna av doping sitter i längre än den period de dopade varit avstängda. Tänk om effekten är livslång – då är det ju bara livslång avstängning som gäller.
Vissa sporter är undantagna – fotboll och tennis till exempel. Men det är väl för mycket pengar i de sporterna och förbunden vill inte tappa sponsorer om alltför mycket skit skulle komma ut.
Jodå, Ryssland är världsledande på doping.

Sist, och helt i onödan, försökte Michael Moore anfalla länder i världen och stjäla ländernas framgångsidéer. Jag har sett denna dokumentär förut och den är riktigt rolig och lärorik. Det känns som om han den kokta fisken som leder vårt land (statsministern vad fan nu han hette, men han ser ut som en fisk i alla fall) borde åkt med och tagit med sig massa idéer hem till Sverige. Men det är väl för stora nationella vinster att göra rätt från början.

Länkar till programmen:

Andra världskriget i färg

Början och slutet för universum

Grekland Med Simon Reeve

Dokument Utifrån – Dopningsjakten

Where to invade next (Michael Moore)

Tittar numera nästan uteslutande på dokumentärer på TV.
Inser att inte bara tidningar skriver strunt och lögner, där ju #Metroo utmärker
sig genom att presentera så mycket PK-skit att det vänder sig … förlåt, jag
har öst skit över skitblaskan förut … Men tom nyheterna på SVT har en tendens
att presentera lögner som upprepats så ofta att de blivit
“sanningar”.
Dokumentärer
har en större möjlighet att ge oss sanningar även om det finns grupper och
rörelser (feminister och religiösa, inte minst) som vill att fakta och sanning
och vetenskap ska anpassas så den passar dagens förryckta samhälle. Luktar lite
sovjetsocialism, tycker jag. Fast Lysenko har fått viss upprättelse
…

I
en serie matematikprogram på AXESS (TV-kanal) berättar man om hur matematiska
formler styr vår värld. Vi vet hur himlakroppar rör sig och kan förutsäga mån-
och solförmörkelser på sekunden när. Hur kroppar faller från skyn bestäms av
ungefär samma lagar.

Naturfenomen
som verkar slumpartade styrs också av lagar. När fågelskocken drar iväg till
varmare breddgrader styrs varje fågels rörelse av dennes sju närmaste
grannar.
Lämlar
och deras antal variera så kraftigt att man gissar på allehanda funktioner som
styr, men antalet lämlar styrs av en matematisk ekvation som ger oerhört stora
variationer beroende på djurets höga födelsetal.

Att
något som känns stabilt och förutsägbart plötsligt verkar slumartat och kaotiskt
är … kaotiskt. Och kaos är också något som styrs av matematik och funktioner,
bara det att små variationer i indata ger stor variation på slutresultatet.
Visst kan man spå väder någon eller några dagar framåt men de minsta variationer
kan ställa till med stor oreda (kaos) i förutsägelserna.

Slutligen,
vi människor står väl, som skapelsens herrar, över alla lagar och
formler?!
Pyttsan.
Vi styrs också av dem. Hur vi rör oss över öppna ytor med andra människor styrs
av formler och där påminner vi om myror som också traskar runt och letar efter
barr att bygga med och en larv att tugga på och gör det utan att skapa
trafikstockning.

Vem
vågar idag forska på hur vi människor styrs av naturens koder, när vi, enligt
många måste anpassa efter mönster som inte har med vår natur att göra. Det finns
ju de som försöker att, under lopp av några decennier eller ett fåtal år
programmera om oss, stöpa om oss och få oss att tänka “inside the
box”.

Så
vad var det nu med 1.15? Jo, en fysiker hade visat att i en stad som dubblerade
sitt invånarantal ökade medborgarnas snittlöner med 15%. Inte bara lönerna utan
all den sociala service som erbjöds som restauranter, museer, biografer, affärer
osv. var 15% större.
Om det fanns 10 restauranter i en stad med 50,000
medborgare fanns det inte 20 i en stad med 100,000 utan 23 – 15% fler, eller
fler med en faktor 1,15.

Jag läser Karl-Olov Arnstbergs bloggar med stort intresse. Att han vågar tänker jag.

Sedan meddelar kvällsnyheterna att vår finansminister, att hon tycker invandringsvågen borde söka sig till andra länder då Sverige klarat av att integrera alla de människor som sökt sig till Sverige. Och jag tänker, hur vågar hon?

Lillfjanten Fridolin menar på att vi måste ju ta emot dem om ingen annan vill. Men har han inte fattat att svensk asylpolitik har havererat?!

Jag ser fram emot en regering som inte har MP som stödhjul nästa höst.

Jag undrar om knugen skriver sina egna jultal eller om
någon annan skriver dem åt honom. Kanske en parlamentarisk sammansatt grupp från
riksdagen granskar vad knugen ska säga till medborgarna. Om man lyssnar kan man
lätt avgöra det. Ägnar han talet åt att inte säga något har riksdagen varit med.
Säger kan något vettigt har politiken hållets på behörigt
avstånd.

År
2017 har varit besynnerligt. Noterar att vi har varit ute på resa ganska mycket
och sett en massa spännande platser, en del mindre mysiga och del mer
mysiga.

Året
inleddes med en resa till Marocko. Vi var ganska häpna över hur modernt och
samtidigt traditionellt landet verkade. Fick flera gånger möjlighet att ställa
frågor om deras religion. Åhå, fick man tänka. Så där låter det inte om islam
där vi bor. Har man en sundare syn om en stor världsreligion än vad andra
har??
Vi
fick smaka världens godaste oliver, se getter som klättrade i träd och med en
mussepiggklocka på armen dricka hur mycket vin och sprit vi ville (på ett
interneringsläger för turister).

Vi
hann åka en runda till Tyskland – Neumünster. Tyskland är ett bortglömt
turistland kan jag tänka; bara en transportsträcka till Alperna och bortom. Det
är synd det för Tyskland har så mycket att erbjuda och folket här marscherar
inte alls i takt och ropar “xxxx xxxxxx” utan är ordentligt trevliga.

Vi
var bara tvungna att besöka Förena Arabemiratet, åka upp i en världens högsta
byggnader dricka drinkar gjorda på kamelmjölk (på världens mest exklusiva
hotell) och stå ut med de förbannade obligatoriska besöken på skinn- guld- och
mattaffärer.
Det
var varmt i UAE och där hade man inte samma toleranta religiösa attityd som i
Marocko. Det var ingen plats för Metoo, kan jag säga. Religiös trångsynthet
…

Så
bar det iväg till Ryssland för, vad som troligen var ett sista besök. Mycket har
förändrats sedan sist och sedan först jag var där. Det känns positivt. Om nu
bara Västvärlden fattar att man ska ta Ryssland på allvar och sluta med den
trötta och trista propaganda man håller på med.

För
att träffa kidsen drog vi iväg till Amsterdam och drack öl. Heineken görs i
Amsterdam men det är ju inte öl precis. Amsterdam är en cool plats på jorden och
där kan man få riktigt gott öl. Vi missade dock osten, vilken inte har något att
göra med den holländska ost vi köper i Sverige.

Har
man nu ett erbjudande om billigt hotell vid Gardasjön är det bara att dra iväg.
Vi kom dit på hösten när de flesta turister lämnat sjön. Smakade grappa och vin
och avnjöt en god lunch med lokala specialiteter.
På
vägen hem stannade vi i Neumünster igen och tog en dag på oss att se oss om
ordentligt.

Sista
resan gick till Chicago. Inget speciellt med den förutom ett besök på ett
destilleri och bar i staden – Chicago Distilling Company. Där bryggde man
singelmaltwhiskey av öl. DET var udda men intressant och gott. Fick med mig en
flaska julwhiskey hem.

Nästa
år då? Vad blir det av 2018?
Det
blir hårt. För att spara på de sista kotorna i ryggen gick jag i pension ett år
tidigare. Även om jag slitet ett år till hade jag inte fått så värst mycket mer
i plånboken. Jag är ju född 1953 och har därmed fått det sämsta av tidigare och
det sämsta av senare pensionssystem. Det är ju rättvist … inte.
Jag
är inte dummare än att jag inser att statens utgifter till välfärdssystemet
kommer att öka och det inte finns en chans i helvete att man som pensionär ska
ha lika mycket i plånboken som när man var arbetande. Men lite rättvisa borde
det väl kunna vara?
Noterar
att Vänsterpartiet sviker oss fattigpensionärer genom att inte vara med i
diskussionerna. Att inte vara med är ju ett intelligent sätt att ha inflytande
…. inte!

Det
är skit med skolorna. I Vänersborg droppar resultaten än mer och även om det
muttras lite om eventuella orsaker är det lätt att leta där man har mest ljus –
för få skollokaler och för få (utbildade) lärare.
Jag
har redan skrivit om orsakerna till hela landets fria fall vad gäller
skolresultat – fria skolvalet och friskolereformen.
Sedan
kan man fundera på hur det går för en skola där majoriteten av skolbarnen inte
har svenska som hemspråk och många kommer från familjer med låg utbildningsnivå
eller helt saknar. Det skulle kunna vara en orsak till ett lokalt
dropp.

Jag
fick faktura på min bilskatt. Det var djävla mycket att betala för min lilla
bil. Å andra sidan känns det tryggt att jag med min höga bilskatt och med den
kraftigt beskattade bensinen subventionerar rikingarnas elbilar …
inte!

Lika
rätt känns det att jag, som hyresgäst subventionerar bostadsrätter och egna hem
… inte! Jag skrev lite surt om regeringens – Bror Duktigs – ansträngningar att
öka orättvisan.

Julen
kommer att tillbringas med god mat såsom sill, köttbullar, prinskorv, Janssons
frestelse och rökt ål. Jag har blandade spritsorter att skölja ner ål och sill
med och, som nämnt, en god whiskey till TVs usla julutbud. Det blir väl ett
djävla sölande med massa svenska skitartister som ska tävla i falsksång och
hyckleri. Man ska grotta ner sig i den fascistiska Metoo-rörelsen och tycka synd
om alla och envar. Man ska öppna eld mot dem som säger fel saker även om det
råkar vara sanning och fakta…

… men 1 januari 2018 kommer världen att vara NORMAL …
inte!

Om det lär uppgivet så var det inte menat så – jag menade än värre …

Sådär. Årets sista fullmäktige möte är avslutat och
avätet, men vilket djävla tröttsam och ointressant tillställning det var. Värre
än att se gräs växa, färg torka och betong brinna.

Hur
i helvete kunde några få punkter på dagordningen ta så lång tid att klara av,
när egentligen ingen hade något att säga i någon fråga och när någon sade något
…. suck!

Lars-Göran
är saknar den elegans och kvickhet som hans företrädare, Anders Forsberg hade.
Med kvickhet menar jag inte bara snabbhet utan också lite kärv humor. Jag tror
en del tid spilldes på brist på rapphet.
En
hel del tid gick åt till OT (Off Topic – alltså prata som inte hade med ämnet,
mer längre ner), och mycket tid till att konstatera självklarheter och förklara
dem ett par gånger till så alla skulle förstå.

Som
alltid finns det små ljus på den annars tunga blöta decemberhimlen. Lidells lite
torra och underfundiga humor och ofta eleganta sätt att säga saker så det låter
intressant uppskattas. Likaså kan Bo Carlsson säga saker som är så idiotiskt
självklara, men som ingen i församlingen fattat innan han ställer sig i
talarstolan. Bo behöver sällan någon mikrofon.
Kan
det vara den dalsländska jorden som gett dessa herrar verbal förmåga. Lena
Eckerbom Wendel, brukar också tillhöra dem som förklarar det självklara, det
väldigt praktiska och lagbundna (inte nödvändigtvis Sveriges lag), men hon
närvarande inte i talarstolarna.
Marianne
Ramm, ska ha en liten stjärna också. Hon har en förmåga att ta de svagaste parti
och säga rätt saker på rätt saker – vi förstår hennes patos och etos. På samma
sätt kan Tove af Geijerstam läsa lusen av dem som inte fattat det där med att vi
är alla människor, utan att låta ond, arg, uppriven eller grinig. Vi förstår
henne precis ändå.

Annars
blir det ingen lyssnande, ja, utom när Kurt Karlsson ställer sig i talarstolen
och får predika om sitt favoritämne, oavsett om det finns på agendan eller ej.
Det han säger är tyvärr så kantigt, fullt av generaliseringar och felaktigt
dragna slutsatser och om man skulle göra som han ville skulle man förvärra
problemen, inte tvärtom.
Dessutom, eftersom SD inte får gehör för sina idéer, ofta
då de är utanför kommunens mandat kan man från partiets sida hävda att deras
politiker är motarbetade, mobbade, kränks när de försöker föra sin talan.
Partiets kommunpolitiker lär ju aldrig berätta att de var ute i ogjort
väder.

Det som bekymrar mig är Välfärds … jag menar, Medborgarpartiets inlägg och synpunkter när det kommer till Vänersborgsbostäder och ärenden som har med bolaget att göra. Man begär återremiss på ärenden som handlar om information, och förra veckan ville man ha garantier, när bolaget begärde utökad borgensram, att inget kunde drabba medborgarna.
Har man då inte förstått att en tredjedel av borgen handlar om lån tagna för att bygga alla äldreboenden på Niklasberg och om borgensramen inte utvidgas blir det inte en enda social fastighet, inte ett trygghetsboende, för kommunens “viktigaste” bolag – fastighetsbolaget har inga muskler alls.
Kanske mer relevant är SDs invändning. Partiets representant, Anders Strand, Han efterlyste en konsekvensanalys innan större investeringar görs och det är väl nästan självklart.
De här analyserna görs inför varje större beslut i Vänersborgsbostäder och i det ögonblick man kan skymta några hot, stoppar man.

Annars kan jag bara säga att laxrullen på den lilla tallrik som serverades under mötet var riktigt smaskig.

Allt medan pöbelhopen i metoo-rörelsen kör på i bästa kulturrevolutionsstil tycks det vara besynnerligt tyst vad gäller orättvisorna i bostadspolitiken. Men ingen i Sverige, varken kvinnor eller män och än mindre media har simultankapacitet. Daesh mördar fortfarande människor i Syrien och Irak, de ukrainska fascisterna fortsätter kriget mot civilbefolkningen i östra Ukraina men nu är det 10-20 år gamla rumpnyp som är på tapeten och viktigare än allt annat.

Det är ett faktum att orättvisorna inom bostadspolitiken är groteska; de som hyr sin bostad subventionerar dem som äger sin och nu ska gapet och orättvisorna bli ännu större.
Regeringen kommer högst troligt få igenom nya skatteregler som innebär sänkta bolagsskatter för aktiebolag men minskade avdragsmöjligheter för låneräntor.
Det låter väl sjysst; skatteväxling helt enkelt. Gungor och karuseller – man vinner här och förlorar där, eller … ?
Problemet är att vissa företag betalar minimala bolagsskatter men har, pga sin verksamhet, mycket stora lån. Sådana företag hittar man främst inom två sektorer: bostadsbolag och energibolag. Alltså energipriserna kommer att stiga OCH hyrorna likaså, eftersom de minskade avdragsmöjligheterna måste kompenseras på annat håll – ökade intäkter.
Men bostadsrättsföreningar och villaägare drabbas väl av minskade ränteavdrag? Icke alls – de är ju inte aktiebolag och omfattas inte av de nya reglerna – tvärtom orättvisorna ökar IGEN, och ingen säger något. Det är ju dessutom en socialistisk arbetarregering (sic!) som driver frågan (efter EU-direktiv) och inget annat parti säger ett knyst. Jag letar febrilt på Vänsterpartiets hemsida – tyyyyyyyyyyyyystnad. Jag skäms!
Varför har man nu valt att lägga om skattereglerna? Kort – ett EU-direktiv som säkert ska gynna företagen och göra Europa till en starkare ekonomi. Men tänkte inte mutkolvarna i Bryssel inte på effekterna beslutet skulle få, då? Jovisst, fan gjorde man det. Man införde ett karensbelopp på €3.000.000, alltså ca 30 miljoner svenska pengar. Om man har ett sådant fribelopp är det inga problem längre men sossarna som ju alltid ska vara bäst i klassen vill ha ett fribelopp på 200.000 kr, alltså inte 1% av EUs fribelopp. Stupiditeten frodas uppe i vänsterkanten. Arbetarnas egna djävla parti vänder sina väljare ryggen. Om förslaget hade gynnat någon annan hade man kunnat förstå – ta från de fattiga och ge till de rika men här är det bara ta från de fattiga och öka klyftorna. Det finns inga vinnare. Det finns fan inga vinnare.

Vi får väl se om Vänsterns statliga byggföretag kan lösa problemet.
Jag har ett namn på ett sådant byggbolag: GLOVSTROYORG – Statliga ByggOrgansisationen, på socialistryska.

Någon tycker jag hugger för mycket på ett parti jag är aktiv medlem i, men ser jag inga reaktioner, tycker jag det är fritt fram …

Nej, jag har aldrig antastat kvinnor. Några har, hoppas jag, sett mitt långfinger i backspegeln i bilen när de, istället för att hålla rätt på högerregeln, väjningsplikt, rondellkörning plockat med sina förbannade mobiltelefoner och missat mig och min cykel med millimetrar.
Fast fingret har farit upp när andra trafikanter skitit i reglerna, män och kvinnor eller någon annan av de 70-talet könsvariationer RFSL (eller om det var RFSU) har listat.

Att använda olika maktmedel att degradera och såra människor är motbjudande. När människor får utstå övergrepp måste samhällets alla resurser sättas till att ställa gärningsmännen till svars och få sina straff men ska en amerikansk skattesmitarsajt sköta det juridiska och agera polis, åklagare, jury och domare?!

För, hur kommer det sig att alla dessa “anmälningar” hamnar på allehanda utländska mediesajter och inte hos polis och åklagare? Har vi plötsligt fått så stor tilltro till drevet och pöbeln att dessa nu ska agera utanför rättsväsendet?
Män, det är mest män som anklagas, förlorar efter att ha hängts ut på Facebook och andra “sociala” medier, sina jobb och ställs, bildligen i skamvrån, utan en chans till en rättslig prövning. Gatans parlament får utöva sina juridiska makt igen.
Det var lite som med anklagelserna, några decennier sedan, mot män (pappor) som förgrep sig på sina barn. Självutnämnda experter satt i TV-sofforna och berättade hur många tredjedelar av barnen som var sexuellt utnyttjade, att mörkertalet var STORT och att barn inte kunde ljuga.

Nu upprepas det igen och jag undrar var i helvete alla dessa människor (kvinnor) som hänger ut män för saker männen gjorde igår eller för 20 år sedan, inte gick till polis.
OM de anmält männen då hade många av snuskgubbarna hamnat inför rättsliga instanser och samhället hade fått agera på ett annat sätt. Så på något sätt känns alla de här hashtagaktionerna som rena hämndaktioner. Vill man komma åt ett problem eller vill man bara ge igen?!

Lägg därtill alla kolumnister som ber kvinnor som, antingen de är för aktionerna eller ej, men som ej varit utsatta för övergrepp hålla käft för de vet inget om hur det är att vara våldtagen. Behöver jag ha fått en kulsvärm genom kroppen för att få ha en åsikt om massmördare. Jag behöver inte veta hur det är att ha blivit utsatt för övergrepp för att säga min mening.

Och män får givetvis sin del av ovettet, även om de inte bär någon skuld någonstans. Enligt “guilt by association” har alla män en kollektiv skuld till alla ogärningar en smärre grupp av män utför. Samma underbara argument som herrar Hitler, Stalin, Franco, Mugabe, Tse Tung med flera, använt för att bestraffa alla, även de som inte var med. Somliga av oss vill inte leva i ett Orwellskt fascist/socialistsamhälle där folk godtyckligt straffas för att de inte säger rätt saker, för att de inte tillhör rätt grupp.

Många tycker kvinnorna i #-kampanjerna är modiga men jag tycker det finns en feghet som i många fall bara har negativa och destruktiva konsekvenser och som inte gynnar ett rättssäkert samhälle.

Om någon gör dig illa – gå till polisen! NU!! Vänta inte tills du kan gömma dig i en anonym pöbelhop och ta ut en hämnd mot dem som var oskydliga!

Vi får ofta mötar kämparna, överlevarna, hjältarna från diskoteksbranden i Göteborg, Drottninggatan, Gottröra, Kao Lac. De har förlorat nära och kära, blivit till oigenkännlighet sönderbrända, legat mellan liv och död på sjukhusens maskiner i månader och nu kliver de fram, starkare och mer strålande än nånsin förr.

Jag har inget att anföra mot de som överlevde men jag tänker på de som inte överlevde, eller för att vara precis, de som överlevde men aldrig blev hjältar. Det måste finnas hundratals människor som överlevde Estonia, monstervågen i Thailand, Scandinavian Star osv men som aldrig orkade ta sig någonstans. Jag tänker på dem som förlorade för mycket för att orka resa sig och som aldrig, aldrig, aldrig får sitta i TV-studiornas soffor och berätta, aldrig får åka och hålla konferenser och föredrag, aldrig får ge ut böcker, sitta i expertpaneler eller får en fin politikerpost.

Det är i och för sig en god idé att ha starka förebilder, människor som visar att man kan överleva och klara sig fastän ödet eller terrorister slår till när man minst anar det. Många människor som varit i svåra situationer och kommit ut levande men som kanske gett upp hoppet och som faktiskt kan ta emot budskap från alla dem som överlevde och gick vidare är hjälpta av de positiva budskapen, men alla de andra?

Överlevarna, men knappt från olika katastrofer, små eller stora, som aldrig kom igen utan gick ned sig, deppade ihop och sakta tynade bort, själsligt och kroppsligt.

Vi kanske ser de stora hjältarna som norm, som den måttstock vi tror alla överlevare kan mätas med och så glömmer vi dem som inte ens kom ur startblocken.
Ta dig i kragen, kavla upp ärmarna, titta på dem som var med om samma sak – gör som de! Vi kan ropa hurtigheter och visa på goda exempel men när någon vill dö ifrån kroppsligt och intellektuellt elände och smärta, viker vi undan och tittar åt ett annat håll.
Vem vill administrera en stor spruta barbiturater till någon som fått halva hjärnan fördärvad i en stroke. Vem vill ägna timmar, dagar, veckor åt att vara nära den som aldrig kommer ur sin ångest, sitt självförakt, sitt stora svarta hål.

När får vi höra ett föredrag av någon som överlevde men som aldrig orkade gå vidare utan åker landet runt och berättar hur det är att leva i helvetets förgårdar och veta att det inte finns någon utväg.